Mitt OS
Eftersom genomsnittsbesökaren i detta internets finrum har den goda smaken att vara intresserad av idrott, anser jag det överflödigt att föra någon större utläggning kring varför detta alster kommer att behandla OS.
En av de stora behållningarna med ett olympiskt sommarspel är att man var fjärde år får chansen att ta del av helt nya idrotter, och med dessa idrotter kommer även helt nya profiler. Det är en speciell känsla att vakna av väckarklockan mitt i natten för att betrakta två stolta landslag mäta sina krafter i en rafflande landhockeymatch. Men trots att de mindre kända och inte fullt lika populära idrotterna ger OS en del av dess charm, har den olympiska solen lite väl många fläckar. Jag ska här, främst i förhoppning att någon IOK-pamp någon gång tar del av det, föreslå några ändringar i listan över olympiska grenar.
Det första som borde strykas är givetvis damfotbollen. Jag vill understryka att jag är den förste att uppskatta en obegriplig sport som exempelvis bordtennis; den som tar hem guldet i denna gren är oerhört skicklig, och det krävs såväl teknik som snabbhet och i viss mån även strategiskt tänkande för att nå högst på pallen. Men jag ställer mig betydligt mer frågande till vad som egentligen krävs för att ta hem ett guld i damfotboll. Antagligen inte särskilt mycket. Jämfört med fotboll behövs inte hårda skott, taktiska genidrag eller snabba målvakter. Det verkar räcka med att kunna skjuta bollen över marknivå. Slumpen förefaller ha sista ordet i kampen om guld.
En annan gren som man klarar sig utan är baseball. Låt vara att sporten förutom i USA är stor i både Japan och på Kuba, men ärligt talat, hur många utövar den? Och hur många anser egentligen att den är intressant eller ens möjlig att förstå? Nej, baseball undanbedes.
Slutligen måste även alla former av ridsport strykas. Vem kan säga annat än att det som i slutändan skiljer en vinnare från en förlorare är hästen? Ett OS-guld skall gå till den som är bäst inom den idrott man utövar, och inte till den som har råd att köpa den bästa hästen. Ett OS-guld skall alltså uteslutande tilldelas de människor som presterar bäst, och då innefattas inte de människor som har råd att åka med på ryggen på den bästa hästen.
Så till den andra punkten på dagordningen, nämligen vilka idrotter som saknas från programmet. En typisk sådan är squash. En ganska liten sport kan tyckas, men vad som starkt talar för den är det faktum att den är lätt att förstå och att utövarna verkligen är atleter. Den som tvivlar på detta uppmanas att se en match och sedan uttala sig. Det går oerhört fort och kräver såväl uthållighet som fysisk och mental styrka.
Ytterligare en sport som borde belönas med olympisk status är rugby. En sport som är etablerad i många delar världen, och som bjuder på allt man som åskådare vill ha: fart, våld utan skydd och naturligtvis All Blacks klassiska Haka.
Sist men inte minst borde Paralympics uppgraderas till att vara en del av de olympiska spelen, och inte gömmas undan på dåliga platser i kalendrar och TV-tablåer. Självklart skall inte ett handikapp, oavsett om det är sedan födseln eller som följd av en personlig tragedi, hindra en människa från att kunna bli olympisk medaljör.
Tidsnöd och idétorka gör att listan inte är uteslutande, den kan tvärtom göras mycket längre, och ansvaret att komplettera den överlåter jag på mina läsare genom bloggens kommentarfunktion.
Var inte ledsna när OS är över, om två år är det VM i fotboll.
//Rocky